Samverkan Gävleborg
Sjukvårdspartiet har i snart tre valperioder varit ett oppositionsparti i landstingsfullmäktige. Tillsammans med tre borgerliga partier (M, KD och L) har Sjukvårdspartiet Gävleborg samarbetat valtekniskt och politiskt med målsättning att bilda majoritet i Region Gävleborg sedan valet 2001.
Majoritet har vi inte lyckats nå, men våra förslag har ofta vunnit gehör i landstingsfullmäktige. Vår utgångspunkt för deltagande i Samverkan Gävleborg är att vi är övertygade om att dagens politiska ledarskap är ett hinder för positiv utveckling. En ny majoritet i Region Gävleborg möjliggör en positiv utveckling och en ökad patient- och medborgarnytta inom hälso- och sjukvård och annan verksamhet där regionen har åtaganden. Vi tror också att Sjukvårdspartiets politik bäst kan förverkligas i en ny majoritet där Samverkan Gävleborg leder regionen in i framtiden.
Vi har en gemensam vision om ett samhälle där fler beslut kan och ska fattas av människor själva. Patientens behov ska stå i centrum och det egna valet ska styra sjukvårdsutbudet. Ansvar för varandra måste vara vägledande för vårt samhälle. Valfrihet och trygghet är självklarheter. Invånarna ska känna tillit, trygghet och ha god tillgänglighet till våra verksamheter.
Samverkan Gävleborg står för en kvalitativ och likvärdig vård för alla. Vi ska bidra till att skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och bättre framtidstro. Ökad mångfald och valfrihet leder till ökad kvalitet som stimulerar personalen i sitt arbete. Vi vill vända utvecklingen och bli landets mest attraktiva arbetsgivare inom hälso- och sjukvård. Kompetens, delaktighet och ett lyssnande ledarskap ska känneteckna Region Gävleborg.
Gävleborg den 7 juni 2010
Patrik Stenvard (M), Stig Zettlin (SVP)
Carina Östansjö (L), Ingemar Kalén (KD)
Gemensamma interpellationer och motioner
Akuta insatser krävs på akuten!
Vi i Samverkan Gävleborg har under en längre tid påtalat problemen på akuten i Gävle. Nu är läget så akut att det råder massflykt av personal, vilket hotar patientsäkerheten och innebär svåra arbetsförhållanden för den personal som är kvar. Den politiska ledningen svarar på kritiken med tystnad och det frånvarande ledarskapet blir allt tydligare. Svaren på hur situationen ska lösas lämnas helt åt tjänstemän som, med stor press på ekonomiska besparingar, svarar svävande och lämnar både oss, personalen och medborgarna i fortsatt ovisshet.
För att lösa det akuta läget krävs både snabba insatser och långsiktig planering för att få stopp på personalflykten. Det viktigaste är att skapa bra villkor för personalen så att de får en rimlig arbetsbelastning.
Det ska inrättas kontinuerlig läkarbemanning med akutläkare som kan ha det medicinska helhetsansvaret på akuten, vilket skulle innebära ökad patientsäkerhet och större trygghet och stabilitet för personalen.
Det ska också finnas tillgång till barnspecialister på akuten eller personal med bred erfarenhet av att ta hand om barn och unga. För att ge snabbare, säkrare och bättre vård till våra mest sjuka äldre bör det även finnas specialister inom geriatrik att tillgå på akuten. Då antalet äldre ständigt ökar är det nödvändigt med ökad beredskap för denna patientgrupp. Det skulle innebära kortare väntetider, bättre vård samt minskad stress för personalen som kan fokusera på akutens övriga patienter.
Akutens lokaler är under all kritik och är inte byggda för dagens förutsättningar och arbetssätt. Vi anser inte att det är möjligt att bygga om den befintliga anläggningen, utan det ska byggas helt nya lokaler för akutens verksamhet.
Avslutningsvis vill vi tacka akutens personal som trots allt väljer att kämpa vidare. Ni gör ett fantastiskt arbete med tanke på förutsättningarna.
Oppositionsråd landstinget
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Parkering – var god dröj!
Diskussionerna om parkeringssituationen vid sjukhuset i Gävle fortsätter och tycks tyvärr stanna vid just diskussioner. Diskussioner leder inte till fler parkeringsplatser, och vi i Samverkan Gävleborg anser att det är dags att gå från ord till handling.
Den socialdemokratiskt styrda majoritetens svar på parkeringsproblemen är att “åka kollektivt”. Det är ett märkligt uttalande som visar att man inte tar patienternas och personalens problem på allvar och vittnar om ett empatilöst och okunnigt ledarskap. Det är inte rimligt att kräva att patienter och anhöriga, som kan vara sjuka eller bo långt från Gävle, ska åka kollektivt.
Många har barn som ska lämnas på förskola eller skola på väg till arbetet och behöver bilen för att få vardagen att fungera. Andra bor långt från sjukhuset och skulle få orimligt långa restider om de ska åka kollektivt. Självklart är det positivt om fler väljer kollektivtrafik, cykel eller att gå – men man kan inte tvinga fram det.
Samverkan Gävleborg anser att byggnationen av det parkeringshus som beslutades av fullmäktige redan 2011 ska påbörjas omgående. Vi ser också busskort som en möjlig personalförmån för att uppmuntra fler att resa kollektivt. Däremot delar vi inte uppfattningen att antalet parkeringsplatser bör minskas för att tvinga människor att åka kollektivt. Det ska finnas valmöjligheter. Vill patienter och personal ta bilen måste de ha möjlighet till det, och då krävs tillräckligt med parkeringsplatser.
Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Kommun + landsting = bättre skolhälsovård!
Det råder stor oro bland länets föräldrar och barn då skolhälsovården inte fungerar tillfredsställande. Många barn och unga som mår dåligt, har diagnoser eller behöver bli sedda står utan tillräcklig hjälp och stöd från skolan, och detta måste åtgärdas.
Genom en god skolhälsovård, där det finns kompetent personal som kan vara närvarande på skolorna, träffa elever och ta emot besök, kan lidande och framtida sjukdomar minimeras. I dag finns skolsköterskan ofta bara tillgänglig några dagar i veckan på flera av länets skolor, och tiden räcker inte till ett aktivt arbete ute bland eleverna. Kuratorer har begränsad tid på varje skola, vilket innebär att många elever inte får det stöd de behöver.
Samarbetet mellan kommun och landsting fungerar inte optimalt. En rädsla för att “lägga sig i” varandras ansvarsområden gör att barn och unga hamnar mellan stolarna. Risken för framtida sjukdomar och problem ökar när stödet uteblir. Får barnen däremot hjälp tidigt och stöd från både skola och landsting kan många bli friska snabbare, undvika följdsjukdomar, klara studierna bättre och få samma förutsättningar som andra.
Samverkan Gävleborg vill påbörja ett samarbete över gränserna där kommunerna och landstinget tillsammans arbetar för varje barns bästa. Alla barn ska känna sig trygga i att det finns vuxna med tid över för dem. Skolsköterskor och kuratorer ska finnas på plats i större utsträckning och röra sig ute på skolorna.
Det måste finnas en fungerande dialog mellan skolhälsovården och landstingets verksamheter, till exempel för barn inskrivna på habiliteringen, så att barnet får rätt stöd även under skoltid. Barn med diagnoser, till exempel inom autismspektrum, måste få de anpassningar som krävs för att kunna ta till sig undervisningen. Dessa barn har rätt till en fungerande skolgång och deras föräldrar rätt till trygghet i att barnet har det bra.
Samverkan Gävleborg vill skapa ett samarbete mellan kommuner och landsting för att alla länets barn och unga ska få de bästa förutsättningarna – de är det viktigaste vi har.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Calici & överbeläggning är en dålig kombination!
Den socialdemokratiskt ledda majoriteten i landstinget har förklarat att problemen med överbeläggningar är lösta på länets sjukhus. Kommunerna tar hem sina patienter när de är färdigbehandlade och på sjukhusen ligger inga patienter i korridorerna eller vårdas på fel avdelning, enligt majoriteten.
De uppgifter vi har om överbeläggningar och utlokaliserade patienter visar en helt annan bild. Ingenting är löst. Korridorvård och överbeläggningar förekommer fortfarande i hög grad.
Nu har vinterkräksjukan (Calici) kommit till Gävle sjukhus och hittills har två avdelningar drabbats. Om utvecklingen följer tidigare år kommer situationen att förvärras runt februari–mars. Överbeläggningar innebär då en kraftigt ökad risk för patienterna. När sjukhusen inte har plats för patienterna på rätt avdelningar ökar smittorisken, det blir svårare att hålla rent och att isolera smittan.
Enligt SKL:s mätningar av överbeläggningar i december 2013 ligger Gävleborg högst i landet med cirka 5 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. I riket är snittet cirka 2,5, och det landsting som har lägst nivå ligger på cirka 0,5. Det är mycket viktigt att hitta en lösning på detta problem eftersom det drabbar både patienter och personal.
Vi har tidigare påtalat behovet av mellanvårdsplatser på sjukhusen och lyfter det igen. Genom att inrätta mellanvårdsplatser kan färdigbehandlade patienter vårdas på särskilda avdelningar och avlasta övriga vårdavdelningar. Även patienter som väntar på kommunala boenden kan vistas där och få den omvårdnad som behövs. Dessa platser skulle göra det lättare att hålla rent och isolera spridning av exempelvis Calici.
Det är dags att ta tag i detta. Överbeläggningarna försvinner inte av sig själva. Att räkna platser på ett sätt som döljer det verkliga antalet överbeläggningar, som majoriteten tycks göra, löser inga problem.
Oppositionsråd landstinget
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Förtroendet saknas på flera håll!
Enligt SKL:s öppna jämförelser har Gävleborgarna sämst förtroende i landet för sina sjukhus. Av 21 landsting hamnar Gävleborg sist, med 64 procent som har förtroende för sjukhusen. I topp ligger Örebro med 81 procent. De främsta skälen till det bristande förtroendet är långa väntetider, att patienter inte får den hjälp de behöver samt upplevelsen av bristande kompetens hos läkarna.
Förtroendet hos personalen för Landstinget Gävleborg som arbetsgivare har länge varit lågt, och nu ser vi att även patienterna saknar förtroende. Detta tar vi i Samverkan Gävleborg på största allvar. Våra samtal med personal, patienter och anhöriga ger bilden av ett landsting som inte längre kan erbjuda en trygg och säker vård. Det saknas fast personal och många specialister, beroendet av hyrläkare är stort, väntetiderna är långa inom flera områden och bristande språkkunskaper hos vissa läkare skapar oro.
Vi anser att detta måste få ett slut. Man kan inte bedriva en god sjukvård utan att ta tag i problemen från grunden. Samtidigt arbetar den socialdemokratiska majoriteten med att ta fram ett nytt varumärke för Landstinget Gävleborg i samband med den nya regionbildningen.
Vi ifrågasätter om detta arbete ligger rätt i tiden, med nedskärningar, sparpaket och dåligt rykte. Ett nytt varumärke kan inte ensamt förändra bilden av Landstinget Gävleborg. Det krävs ett långsiktigt arbete där vården alltid är trygg, säker och nära, med patientens behov i centrum. Personal ska känna glädje och tillförsikt inför sin arbetsdag och lita på att ledningen ser och lyssnar på dem.
Samverkan Gävleborg arbetar för ökat förtroende, bättre tillit och en god sjukvård.
Oppositionsråd landstinget
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Regionbildningen ska planeras!
Gävleborg ska bilda region och ansökan ligger hos regeringen för godkännande. Vid regionbildningen kommer landstinget att ta över stora delar av kommunförbundets verksamhet samt en mindre del av Länsstyrelsens uppdrag.
Genom länspress och intern information har vi förstått att det finns långt gångna planer på att bygga nytt för att samla hela organisationen i en och samma byggnad. Det finns också planer på att snabbt påbörja rekryteringen av högsta cheferna, vilket skulle innebära att dagens majoritet tillsätter chefer som nästa majoritet får ta över. Det här anser vi är fel väg.
Samverkan Gävleborg menar att rekrytering av högsta ledningen bör vänta tills den nya majoriteten tillträder, vilket sker 1 januari 2015. Samverkan Gävleborg har en annan agenda än dagens majoritet, och om vi vinner valet ska vi ha möjlighet att forma och leda regionen efter våra prioriteringar.
När det gäller lokaler ser vi ingen anledning att bygga nytt. De lokaler vi har i dag fungerar, även om vi inte sitter i samma hus. Skulle det vara ett krav att alla politiker och tjänstemän ska sitta samlat finns det rymliga lokaler att hyra centralt i Gävle. Det viktigaste inför regionbildningen är att hålla nere kostnaderna. Pengarna ska gå till sjukvård som gagnar patienter och personal, inte till ökad administration som redan i dag kostar stora belopp.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Satsa på primärvården!
När vi i Samverkan Gävleborg är ute och lyssnar får vi ofta höra att Landstinget Gävleborgs primärvård fungerar bra och att hälsocentralerna får mycket positiv kritik. Det är viktigt att landstinget värnar detta och fortsätter att satsa på en mångfald av hälsocentraler, rekrytering av fast personal och goda förutsättningar för varje enhet.
Enligt nuvarande majoritets budget väntar tuffa besparingar under nästa år, vilket riskerar att få motsatt effekt. Vi riskerar nedlagda hälsocentraler, minskad mångfald för patienterna, fortsatt högt antal hyrläkare och svåra förutsättningar för hälsocentralerna att växa och bli långsiktigt hållbara. Inga åtgärder pekar mot utveckling av primärvården – snarare en urholkning, vilket drabbar både patienter och personal.
Samverkan Gävleborg har i sin budget i stället föreslagit ett tillskott på 100 miljoner kronor till primärvården. Majoriteten har flyttat mer ansvar till hälsocentralerna utan att ge motsvarande resurser. Vi menar att ökat uppdrag måste följas av ökade resurser.
Vi anser att de egna hälsocentralerna ska få möjlighet att styra sig själva i större utsträckning än idag. Detta är viktigt för utveckling och ekonomi i balans. Vi litar på vår personal och vet att de har kapacitet att driva sina verksamheter bättre utan dagens toppstyrning. Genom eget ansvar och planering kan varje hälsocentral lättare möta patienternas behov, öka engagemanget och skapa mer motiverad personal, vilket ger bättre, säkrare och tryggare vård.
Eget ansvar för personalen och möjlighet att påverka sin situation är något vi i Samverkan Gävleborg arbetar hårt för. Så lite toppstyrning som möjligt och färre chefer gynnar hela vården. Genom färre chefsnivåer ges enheterna större inflytande, och beslut tas närmare patienten. Vi arbetar för en levande och kärnfrisk primärvård.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Samverkan tar ansvar!
Som svar på Sinikka Bohlins med fleras debattartikel i GD den 8 juni kan vi konstatera att vår personal inom Landstinget Gävleborg gör ett fantastiskt arbete utifrån de förutsättningar som råder. Det finns en bred kompetens och ett stort engagemang som är värt allt beröm.
Satsningarna ni beskriver i er budget låter bra, men vi vet att endast en liten del går till sjuksköterskornas löner och att satsningen dessutom är begränsad till ett år. Samverkan Gävleborg föreslår en mer långsiktig satsning över tre år. Arbetskulturen måste förändras inom sjukvården i länet för att göra Landstinget Gävleborg attraktivt som arbetsplats.
Vi anser inte att högre lön ensamt räcker. Vi måste skapa trygga, mer självstyrande enheter där personalen är delaktig i beslut som rör verksamheten och deras vardag. Vi måste minska antalet hyrläkare avsevärt för att kunna bygga fasta, trygga arbetslag, ge bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar i vården och minska den extra belastning som hyrläkare innebär för övrig personal.
Våra slutsatser bygger på fakta. Vi har lyssnat på personalen, varit ute i verksamheterna, samtalat med patienter, patientföreningar och allmänhet, genomfört intervjuer och gett personalen möjlighet att anonymt svara på en enkät utan påtryckningar.
Ingen kan påstå att 1500 svar i vår personalenkät representerar en liten grupp missnöjda anställda. Vi kan konstatera att missnöjet är omfattande, och vi har fått signaler om att Landstinget Gävleborg har dåligt rykte även utanför länet – något som till stor del beror på personalpolitiken och den hierarkiska organisationen. Kompetent personal, som vi är i stort behov av, vill inte arbeta i Landstinget Gävleborg. Detta kan vi inte längre blunda för.
Efter 100 år vid makten tycks det inte finnas något behov av att lyssna, förändra eller förbättra. Man räknar med att sitta kvar vid rodret ändå. Vi menar att det är dags för ett maktskifte i Landstinget Gävleborg. Ett lyssnande och närvarande ledarskap är vad som krävs efter 2014, och det är vad Samverkan Gävleborg står för.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Ta neurologisk ohälsa på allvar!
I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Hit hör bland annat Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS, liksom stroke, restless legs, demens och migrän. Personer som drabbas får ofta stora problem både i vardags- och arbetsliv, och många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistans. I Gävleborg lider över 10 000 människor av någon neurologisk sjukdom.
Enligt lag har dessa patienter rätt till väl utarbetad rehabiliteringsplanering, uppföljning och vägledning för att ta eget ansvar för sin hälsa. Detta är mycket viktigt för den fortsatta livssituationen.
För åtta månader sedan träffade landstingets politiker representanter för länets NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund). Det framkom då tydligt att det finns mycket att förbättra. Möjligheten till läkarkontakter (brist på neurologer), information om vilken rehabilitering som finns samt tillgång till läkarordinerad rehabilitering med rätt medicinering lyftes som problemområden.
Landstingsstyrelsen beslutade den 27 oktober 2012 att en kartläggning och analys skulle göras av patienternas nuvarande rehabilitering och vilka åtgärder som behövs för att förbättra situationen. Detta skulle vara klart i april 2013. Rapporten har presenterats på landstingets hemsida och skulle diskuteras med länets NHR-representanter den 21 maj. Mötet ställdes in eftersom majoritetspartierna inte hade något nytt att tillföra i frågan om rehabilitering. Mötet flyttades till augusti.
Genomgången av rapporten visar att läget är kartlagt, men att konkreta åtgärder saknas. Vi får inte glömma dem som drabbats av neurologiska sjukdomar.
Samverkan Gävleborg
Patrik Stenvard (M)
Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L)
Stig Zettlin (SVP)
Bemötande
Att som patient bli bemött på ett bra sätt när man söker vård är oerhört viktigt. Ett gott bemötande är grunden för en förtroendefull relation mellan patient och vårdpersonal. Vi anser att varje patient ska ha möjlighet att få prata med en människa när de ringer – teknikutvecklingen och rationaliseringarna inom vården får inte ta bort den möjligheten.
Som patient ska du känna dig förstådd och lyssnad på. Som personal ska du slippa en sådan stress att du inte hinner ta hand om varje patient på bästa sätt. För att Landstinget Gävleborg ska kunna erbjuda en bra vård och ett gott bemötande krävs aktivt arbete med organisation och bemanning.
Vi vill se fasta och trygga arbetslag med tillräckligt med personal. Hyrläkare måste minska i antal om vi ska åstadkomma verklig förbättring. Personalen behöver en stabil arbetsmiljö och kollegor nog för att orka göra ett bra arbete, vilket ger god kvalitet för både patienter och personal.
I Samverkan Gävleborg sätter vi bemötandet i centrum.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Samverkan Gävleborg vill återupprätta förtroendet för Landstinget Gävleborg!
Den största utmaning vi inom Samverkan Gävleborg står inför är att återupprätta förtroendet hos både patienter och personal. De anställda upplever att organisationen är toppstyrd och att chefer nära verksamheten får lämna sina uppdrag. Det finns få kanaler där personalen kan framföra sina åsikter utan rädsla för repressalier, vilket skapat en tyst organisation.
Ett tydligt tecken på bristande förtroende är att två tredjedelar av personalen skulle byta arbetsgivare om de fick chansen.
Det är av största vikt att vi som förtroendevalda tar vara på de goda idéer och förslag som finns hos personalen och, framför allt, agerar. Vi måste befinna oss ute i verksamheten, lyssna och lära av våra kunniga medarbetare, bjuda in till diskussion och visa ett ledarskap byggt på förtroende, ödmjukhet och kompetens.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Samverkan vill ha vårdcoacher i länet!
Skulle en personlig vårdcoach kunna vara en förbättring för både patienter och vårdgivare? Den frågan har vi i Samverkan Gävleborg diskuterat, och med dagens komplexa vårdorganisation är vårt svar ja.
Vården i Landstinget Gävleborg är ofta svåröverskådlig och saknar samsyn. Vårdgivare arbetar i parallella organisationer och som patient är det svårt att hitta rätt. Det kan ta lång tid innan patienten får rätt vård, vilket inte gagnar någon. I stället borde vårdcoacher finnas runt patienten i ett tidigt skede.
Om patienter fick personlig vägledning kring vart de ska vända sig, samt vilka rättigheter och möjligheter som finns, skulle fler få rätt vård i rätt tid – bättre för både patient och vård.
En grupp som särskilt skulle gynnas är patienter med multipla sjukdomar och komplicerad sjukdomsbild. En vårdcoach kan snabbt se vilka enheter som är aktuella och effektivt korta köer, minska lidande och spara kostnader för landstinget.
Oppositionslandstingsråd för Samverkan Gävleborg:
Patrik Stenvard (M), Maria Molin (M)
Carina Östansjö (L), Stig Zettlin (SVP)
Ingemar Kalén (KD)
Dagkirurgin i Sandviken ska utvecklas – inte avvecklas
Det är tydligt att majoriteten i Landstinget Gävleborg inte prioriterar sjukvårdsutbudet i Sandviken. Det är svårt att dra någon annan slutsats när den styrande majoriteten (S, C och MP) beslutar att flytta den dagkirurgiska verksamheten i Sandviken till Gävle.
En flytt till Gävle skulle slå sönder en väl fungerande verksamhet. Detta drabbar de som bor i Västra Gästrikland och den personal som arbetar i Sandviken. Flytten innebär dessutom ökade investeringskostnader med 30 miljoner kronor jämfört med att utveckla dagkirurgin på plats. Vi i Samverkan Gävleborg accepterar inte detta.
Dagkirurgin i Sandviken har varit hotad tidigare, bland annat i den strategiska plan som den dåvarande majoriteten tog fram under stort hemlighetsmakeri 2008. Det förslaget blev alltför kontroversiellt och gick inte att genomföra.
Dagkirurgin i Sandviken utgör en viktig del av sjukvården i Gävleborg och är uppskattad av både patienter och personal. Det är fullt möjligt att utveckla sjukvården i Sandviken. Vi vill också påminna om att dagkirurgin i Sandviken är ett inarbetat varumärke med positiv klang. Operationspersonal arbetar ofta mer effektivt när de får operera ostört, och kostnaden per operation och patient är lägre än vid Gävle sjukhus.
Vi i Samverkan Gävleborg är fast beslutna att ta ansvar för att fortsätta utveckla hälso- och sjukvården. Den ska vara likvärdig oavsett var du bor och hålla hög kvalitet. Patienterna ska erbjudas god och säker vård och få möjlighet att själva välja var och av vem vården ska utföras.
Stig Zettlin (SVP), Patrik Stenvard (M)
Ingemar Kalén (KD), Carina Östansjö (L)
Motion: Landstingets personalpolitik
Landstinget Gävleborg har idag landets högsta kostnader för hyrläkare. Detta är en följd av att många läkare lämnar landstinget. Så många som en av fyra har slutat, vilket motsvarar cirka 200 av 800 läkare under de senaste två åren.
Än mer oroande är att mer än varannan läkare inte kan rekommendera Landstinget Gävleborg som arbetsgivare. Detta beror på personalpolitik och arbetsförhållanden.
Landstingets uppgift är att omedelbart utveckla personalpolitiken och skapa en situation där personalen känner sig mer uppskattad än ifrågasatt.
Vår studie om landstingets personalpolitik har lett till en viktig diskussion om läkarnas arbetsvillkor. Undersökningens resultat ger tyngd åt den tes Samverkan Gävleborg lyft fram i valmanifest och budgetförslag: Landstinget Gävleborg behöver ett närvarande och lyssnande ledarskap som uppmärksammar sina medarbetare. Om vi inte når dit saknas förutsättningar för att bli landets mest attraktiva arbetsgivare inom hälso- och sjukvård.
Slutsatser
- En stor andel av de svarande anger landstingets personalpolitik och arbetsförhållanden som skäl till att de slutat. Landstinget måste omedelbart utveckla personalpolitiken, så att personalen känner sig mer uppskattad än ifrågasatt.
- Vid chefsrekrytering måste man säkerställa att den som rekryteras får legitimitet hos den personal som ska ledas. Saknas legitimitet hamnar chefen snabbt i en ohållbar situation.
- Personalpolitiken måste utvecklas även av omsorg om ekonomin. Att ständigt rekrytera chefer som inte blir kvar är kostsamt, liksom att ersätta tillsvidareanställd personal med hyrläkare.
Samverkan Gävleborg vill ändra på detta. Med en ny personalpolitik vill vi skapa ett klimat där medarbetarna stannar och känner sig mer uppskattade än ifrågasatta.
Förslag
- Att alla medarbetare som slutar ska erbjudas avslutningssamtal med neutral part.
- Att kontinuerlig uppföljning av skälen till varför läkare slutar ska genomföras.
- Att skapa mer självständiga enheter för att ge medarbetarna större inflytande.
- Att erbjuda mer flexibla anställningsformer.
- Att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för läkare, bland annat genom ökat samarbete med Uppsala.
- Att ge läkare skäl att tala gott om landstingets verksamheter.
- Att bättre ta hand om nyrekryterade läkare.
Stig Zettlin (SVP), Patrik Stenvard (M)
Ingemar Kalén (KD), Carina Östansjö (L)
Satsning på ungdomskort
Landstingsstyrelsen behandlade idag trafikförsörjningsplanen för perioden 2013–2015. Vi kan konstatera att det finns en bred samsyn om vikten av en väl fungerande kollektivtrafik som uppfyller länsinvånarnas behov av vardagsresor.
För att utveckla kollektivtrafiken krävs långsiktighet och uthållighet. Det krävs också riktade insatser för att förändra attityder och resmönster.
Av den anledningen föreslog Samverkan Gävleborg att landstinget ska erbjuda kommunerna tilläggstjänsten ungdomskort för att möjliggöra fria resor med kollektivtrafiken för länets ungdomar.
Genom denna satsning skapas möjligheten för kommunerna att erbjuda fria resor för ungdomar i länet. Vi ser detta som en viktig insats för att öka det kollektiva resandet.
- Att satsa på fria kollektivtrafikresor för ungdomar är en viktig framtidssatsning som gör det lättare för kommande generationer att välja kollektivt resande.
- Genom fria resor kan resmönster förändras och goda trafikvanor etableras tidigt.
- Ungdomar får möjlighet att själva ta ansvar för sina resor och slipper gå ensamma genom områden som upplevs som otrygga.
Stig Zettlin (SVP), Patrik Stenvard (M)
Ingemar Kalén (KD), Carina Östansjö (L)